JM säljer 81% fler bostäder|vinsten rasar ändå

Rekordvolym — och en kollapsad rörelsevinst

JM AB redovisade i dag ett andra kvartal där antalet sålda bostäder steg med 81 procent till 784 enheter jämfört med 433 under samma kvartal 2025.

Intäkterna lyfte till 2,82 miljarder kronor, upp från 2,54 miljarder — en tydlig bekräftelse på att den svenska bostadsmarknaden hämtat sig under Riksbankens räntesänkningscykel.

Ändå föll aktien nära tvåsiffrigt under handelsdagen.

Rörelseresultatet kom in markant under analytikernas snittprognos på 114 miljoner kronor, trots att JM alltså sålde nära dubbelt så många bostäder som ett år tidigare.

Här är bottlenecken: volym och lönsamhet rör sig i exakt motsatt riktning — och förklaringen ligger inte i marknaden, utan i projektlagrets inre struktur.

Upparbetningsgrad — marginalfällan som marknaden glömde

JM förklarar vinstmissen med tre faktorer: en högre andel försäljning i projekt med låg upparbetningsgrad, en större andel bostäder redovisade i balansräkningen med lägre marginal, samt engångskostnader om cirka 25 miljoner kronor.

Det är den första faktorn som bär den tunga analytiska bördan.

Upparbetningsgrad avgör när en bostad får redovisas som intäkt i resultaträkningen — och framför allt med vilken marginal. Projekt som startades under räntechoket 2022–2023 prissattes för att sälja i ett svagare marknadsklimat och anpassades till lägre kostnadsnivåer, men med en inbyggd marginalrestriktion som kvarstår oavsett hur stark marknaden blivit sedan dess.

Det innebär att det som redovisas nu inte speglar 2026 års marknadspriser — utan 2022–2023 års förhandlingspositioner.

Här finns den dolda antaganden som konsensus built sina 114 miljoner kronor på: att en stark bostadsmarknad och hög försäljningsvolym automatiskt leder till starka marginaler. Det stämmer för projekt startade i det nya klimatet — men inte för det befintliga lagret.

Engångskostnaderna på 25 miljoner kronor är i sammanhanget sekundära. De påverkar kvartalet men löser inte den strukturella frågan om marginalspannet i projektmixen.

Vad bostadsåterhämtningen faktiskt levererar — och när

Det väsentliga framåtblickande frågan är inte om bostadsmarknaden är stark — det är den. Frågan är när JM:s projektmix roterar till en generation av projekt som bär 2025–2026 års marginaler.

Antal produktionsstartade bostäder steg under kvartalet till 679, från 647. Det är det tal som anger med vilken fördröjning — typiskt 18 till 30 månader — marginalkvaliteten i projektlagret förbättras.

En innehavare av JM-aktien bör skilja på dessa två tidshorisonter: det kortsiktiga kvartalet, som redovisar marginalerna från ett kriscykelprojektlager, och det kommande H2 2027 och framåt, när nyproduktionsstarter i det nuvarande klimatet börjar upparbetas mot resultaträkning.

En watcher som ännu inte äger aktien bör fråga sig om aktiens tvåsiffriga fall korrekt prisar in just denna eftersläpning — eller om det skapar ett ingångsläge i ett bolag som säljer 81 procent mer bostäder i en marknad alla tror på.

Risken som kvarstår i poolen är obekräftad: om engångskostnaderna innehåller projektspecifika nedskrivningar snarare än rena omstruktureringsutgifter, kan de återkomma. Rapporten anger 25 miljoner i engångskostnader, men specificerar inte dess karaktär ytterligare.

Rörelsen blir en möjlighet om Q3-rapporten visar stigande upparbetningsgrad i projekt startade efter 2024, och ett lägre kreditgivet under perioden. Den blir en fälla om engångskostnaderna är projektmisslyckanden och marginalspannet i nystarterna inte är väsentligt bättre än i det gamla lagret.