Kinnevik byter vd efter ras|Miljardkassans avkastning?

Ett nytt test för Kinnevik

Kinnevik får en ny vd, men det egentliga testet handlar inte om ledarskapets symbolvärde. Helena Saxon tar över ett bolag som tappat 37 procent i år och där substansrabatten enligt rapporteringen överstiger 50 procent. Frågan för aktieägaren är därför inte bara om Saxon kan återställa förtroendet, utan om hon kan göra bolagets stora kassa till faktisk avkastning.

Strategin som tappade marknadens stöd

Den tidigare bilden av Kinnevik är ett investmentbolag som satsat stort, men inte levererat tillräckligt. Ledningen har bytts ut flera gånger: Cristina Stenbeck blev ordförande, Harald Mix och Susanna Campbell lämnade styrelsen, och Rubin Ritter tog tidigare i år över som tillförordnad vd. Kursutvecklingen visar att marknaden inte har gett den gamla strategin mycket kredit.

Vd-bytet blir ett kapitalprov

Det nya som förändrar läsningen är att Saxons uppdrag enligt rapporteringen blir konkret: Kinnevik ska åter bli lönsamt och den miljardkassa som byggts upp efter försäljningen av Tele2 ska förvaltas klokare. Det gör vd-bytet till mer än en personnyhet. Det blir ett prov på kapitalallokeringen. Kinneviks värde kommer att avgöras av vilka investeringar som görs, hur snabbt de kan börja generera kassaflöde och om bolaget kan undvika ännu en dyr omväg.

Hopp om mer disciplin

Saxon har erfarenhet som tidigare finanschef i Investor, vilket förklarar varför marknaden och vissa ägare hoppas på en mer disciplinerad modell. Spiltan Fonder vill se en permanent finanschef under hösten, fortsatt portföljöversyn och en successiv övergång till en mer kassagenererande portfölj. Det är en rimlig förhoppning, men fortfarande en förhoppning. Inget i det tillgängliga materialet visar ännu vilka konkreta investeringar som ska göras eller vilken avkastning kassan ska ge.

Den nya vd:n räcker inte ensam

Motbilden är viktig. Kinnevik har redan haft flera ledningsförändringar utan att rabatten försvunnit. Aktien har enligt artikeln fallit 56 procent på tre år och 83 procent på fem år. En ny vd kan ändra beslutsprocessen, men kan inte automatiskt reparera svaga innehav eller få marknaden att lita på bolagets prognoser. Det är därför möjligt att kursuppgången efter beskedet, om den kommer, främst speglar lättnad över en ny riktning – inte bevis på att riktningen fungerar.

Följ besluten, inte presentationerna

För en innehavare betyder det att man bör följa kapitalbesluten snarare än presentationerna. Det viktiga blir vem som rekryteras som finanschef under hösten, vilka portföljförändringar som genomförs och om Kinnevik börjar visa en mer uthållig kassagenerering. För den som står utanför kan rabatten se lockande ut, men rabatten är inte i sig en säkerhetsmarginal om kapitalet fortsätter att användas fel.

Från förtroendeproblem till bevisproblem

Min tolkning är att Kinnevik nu går från ett förtroendeproblem till ett bevisproblem. Saxon har fått mandatet och kassan, men ännu inte bevisat att de kan omvandlas till bättre avkastning. Det vi fortfarande inte vet är hur stor den användbara kassan faktiskt är, vilka avkastningsmål styrelsen sätter och hur lång tid marknaden får vänta på resultat. Där ligger den avgörande osäkerheten.