Saab 4%|40-miljardersordern förlorad

Kontext

Sverige har beslutat att köpa fyra fregatter från franska Naval Group för 40 miljarder kronor. Statsminister Kristersson meddelade beslutet och hänvisade till säkerhetspolitiska överväganden samt ett fördjupat fransk-svenskt försvarssamarbete. Saab och brittiska Babcock, som lämnade ett konkurrerande anbud, förlorade kontraktet. Spanska Navantia hade erbjudit fyra fregatter för 33 miljarder kronor — sju miljarder billigare — men priset vägde alltså lättare än geopolitiken. Leveranserna från Naval Group börjar 2030 och samtliga fartyg ska vara klara 2034. På börsen avslutade OMXSPI dagen upp 0,4 procent efter att ha handlats upp 1,3 procent intradag. Wall Street öppnade brett minus och den 30-åriga amerikanska statsobligationsräntan klättrade till 5,18 procent — den högsta nivån sedan sommaren 2007 — vilket pressade ned Stockholm från dagens toppnotering. Evolution steg sju procent efter ett återköpsprogram värt 2 miljarder euro. Nibe föll sju procent efter en rapport som visade svagare marginaler i affärsområdet Stoves och ökande oro för USA-tullar. Mitt i den bilden steg Saab fyra procent.

Det som marknaden prissätter

Saab steg fyra procent samma dag som nyheten om det förlorade fregattkontraktet kom. En order värd 40 miljarder kronor gick till en utländsk konkurrent — och aktien steg ändå. Förklaringen ligger i kontraktets detaljer snarare än i rubriken. Sverige ställde krav på inhemskt innehåll, och Saab tilldelas leveransen av sjömålsroboten RBS 15 och Torped 47 till fregatternas beväpning. Det innebär att Saab trots förlusten av plattformskontraktet säkrar intäkter från de vapensystem man faktiskt är ledande inom. Marknaden verkar ha värderat om Saab — från ett bolag som förlorade en stororder, till ett bolag vars kärnkompetens inom vapensystem nu är inbyggd i den svenska flottans framtida kapacitet oavsett vem som bygger skrovet. Men den omvärderingen bygger på en siffra som inte är offentliggjord: hur stor andel av de 40 miljarderna som faktiskt tillfaller de inhemska vapensystemen avgör om aktierörelsens riktning var rationell eller förhastad.

Framåtblick

Den okända andelen av kontraktsvärdet är den variabel som resten av Saabs investeringscase nu hänger på. Om RBS 15 och Torped 47 representerar en substantiell del av de 40 miljarderna förändras bilden av vad Saab faktiskt förlorade på dagen. Det finns också en bredare implikation: att säkerhetspolitiska hänsyn nu öppet rangordnas högre än pris i svenska försvarsupphandlingar — sju miljarder kronors prisdifferens räckte inte — signalerar att efterfrågan på svenska vapensystem inte primärt är priskänslig. Det stärker Saabs prissättningsmakt i framtida kontrakt och minskar risken för att bolaget konkurreras ut på kostnadsbasis. Villkoret för att denna tes håller är att det svenska innehållskravet formaliseras i det slutliga avtalet med Naval Group — FMV och Naval Group är ännu i förhandlingsfas, och innan avtal är tecknat finns inget garanterat Saab-åtagande i kontraktet. Om förhandlingarna utmynnar i ett svagare innehållskrav än väntat pressas aktiens nuvarande värdering. Men om innehållet bekräftas och Saab dessutom kan visa att RBS 15 efterfrågas av Naval Groups övriga kunder runt Östersjön, öppnas ett nytt exportled som idag inte är inprisat. Verifikationspunkten att följa är FMV:s kommunikation om förhandlingsresultatet — det är där orderns verkliga värde för Saab fastställs.