Saab rusar 7% på Gripen-affären|Statsskulden rusar med

Motströmsraketen och den dolda räkningen

Saab steg 7,4 procent på torsdagen — medan resten av Stockholmsbörsen föll 1 procent. Det är inte ett sammanträffande. Det är en kapitalflödesberättelse med en obekväm dubbelexponering.

Affären som lyfte Saab presenterades vid Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs besök i Uppsala. Ukraina köper upp till 20 Gripen E/F-plan — ett paket värderat till 2,5 miljarder euro, finansierat genom EU:s Ukraina-stödlån. Leverans från 2030. Därtill donerar Sverige 16 äldre Gripen C/D-plan, med leveranser som inleds tidigt nästa år. Orderbok. Framtida kassaflöden. Marknadens reaktion: Saab toppar storbolagslistan.

Men samma dag publicerade Riksgälden en prognos som förändrar bilden av vad affären kostar.

Riksgäldens reviderade prognos visar ett budgetunderskott på 196 miljarder kronor för 2026 — upp från 173 miljarder i novemberprognosen. För 2027 väntas underskottet landa på 208 miljarder kronor. BNP-tillväxtprognosen skärs ned från 2,7 till 1,9 procent. Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm pekade explicit på vad som driver underskottet: "ökande utgifter för försvaret, skattesänkningar och nya finanspolitiska åtgärder."

Ökande utgifter för försvaret. Det är inte en fotnot. Det är meningen som förbinder Saab-diagrammet med statsskuldsdiagrammet.

Sveriges statsskuld rör sig från 1 244 miljarder kronor i slutet av 2025 mot 1 633 miljarder i slutet av 2027. Skuldkvoten stiger från 19 till 23 procent av BNP. Den offentliga sektorns skuld enligt Maastricht-måttet rör sig mot 39 procent av BNP — nära den övre gränsen för det svenska skuldankaret. Riksgälden höjer auktionsvolymen för statsobligationer från 5 till 6 miljarder kronor per tillfälle och ökar antalet auktioner. Marknaden ska absorbera mer statspapper.

Den implicita premissen bakom Saabs 7,4-procentiga uppgång är att försvarsaffären är nettopositiv för den svenska ekonomin. Det stämmer för Saabs aktieägare. Men Riksgäldens prognos synliggör en position-pressure som buy-side ännu inte fullt ut har prissatt: den stat som möjliggör och delfinanserar denna typ av affärer är nu själv på väg mot sitt eget strukturella skuldtak — och den kursen är satt av just de utgifter som gör Gripen-exporterna politiskt möjliga.

Köpet finansieras av EU-lån till en nation i krig. Donationen finansieras av en stat som nu lånar rekordbelopp. Det är två skilda kassaflöden — men de delar samma geopolitiska förutsättning.

Grundlagen på prov — strejkrätten möter Högsta domstolen

Det finns en rörelse från torsdagen som rör sig långsammare än Saab-kursen men med potentiellt bredare konsekvenser för den kapitalstruktur som arbetsmarknadsmodellen utgör.

Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd i konflikten mellan Tesla och Postnord. Frågan som ska prövas: om 2 kap. 14 § regeringsformen — den grundlagsskyddade konflikträtten — utgör hinder mot att bifalla Teslas krav på att få ut registreringsskyltar som blockerats av Sekos sympatiåtgärder.

Underinstanserna har enhetligt nekat Teslas yrkanden. Hovrätten konstaterade att ett bifall i praktiken skulle ogiltigförklara en laglig stridsåtgärd — vilket domstol inte får göra utan stöd i lag eller avtal. Nu tar HD ner principfrågan till grundlagsnivå.

Konsekvensen om HD ger Tesla rätt: domstolar kan framtvinga prestationer trots pågående lagliga sympatiåtgärder, om anspråket riktas mot tredje part vars agerande är direkt kopplat till det som stridsåtgärden avser. Det skapar ett prejudikat som urholkar fackförbundens blockadkompetens i framtida konflikter. Konsekvensen om HD bekräftar underinstanserna: grundlagens skyddszon befästs, och sympatiåtgärder kan träffa indirekt leveransinfrastruktur utan civil rättslig korrigering.

Huvudförhandlingen väntas i februari eller mars 2027. Men den position-pressure som avgörandet skapar för arbetsmarknadens riskprissättning börjar nu.

Outlook — vad som krävs för att tesen håller, och vad som bryter den

Frågan som kvarstår från Saabs 7,4-procentiga uppgång är om marknaden prissätter ett fullständigt scenario eller ett selektivt.

Det selektiva scenariot: Saab levererar Gripen E/F från 2030, kassaflödena realiseras, och Sveriges försvarsexport expanderar i takt med att NATO-länderna rustar upp. Aktien motiveras av orderbokstillväxt och höga hinder för inträde i stridsflygssegmentet.

Det fullständiga scenariot inkluderar Riksgäldens prognos. Om statsskulden fortsätter mot 39 procent av BNP och den faktiska BNP-tillväxten 2026 landar under Riksgäldens reviderade 1,9-procentsprognos — vilket är möjligt om kriget i Mellanöstern eskalerar ytterligare — uppstår en situation där Sverige behöver dra ner på just de försvarsutgifter som underbygger exportpolitiken. Det bryter länken mellan statlig försvarskapacitet och industrins orderbok.

En verifierbar brytpunkt att bevaka: om BNP-utfallet för Q2 2026 hamnar under 1,5 procents tillväxt och budgetunderskottet revideras upp ytterligare i Riksgäldens novemberprognos, då träder den fiskala begränsningen in i Saab-analysen på allvar. Om BNP-tillväxten stabiliseras kring 2 procent och EU:s Ukraina-stödlånestruktur förblir operativ, förblir Saab-kassan skild från den svenska statskassan.

Det unstated assumption som buy-side tar för givet idag är att de två kassaflödena — Saabs exportintäkter och statens lånebehov — förblir separata. Riksgäldens rapport antyder att de delar samma grund. Det är det som obligationsmarknaden nu börjar prisa, och som aktiemarknaden ännu inte fullt ut bekräftat.